Jag har den senaste veckan haft Kim på besök. Som alltid när vi ses har vi det fantastiskt tillsammans, vi går tillbaka till det vi en gång hade och lever i en slags drömvärld. Känslor blossar upp på nytt och vi älskar igen.
Sedan tar det slut, och vi skiljs åt. Tomheten är ännu en gång ett faktum. Man förstår inte varför man gång på gång utsätter sig själv för detta känslomässiga kaos. Saknar så det gör ont.
"Först har jag bara dina fingertoppar att famla efter, sedan når jag dig inte längre"
Åh det är ju sålänge nu :( jobbigt det där med känslor.. jag håller tummarna för att du ska slippa det där sorgsna snart :(
SvaraRadera